Så var det gjort. Premiären med nummerlappen på! Sicken härlig känsla!! Nog för att det var lite av en mjukstart med dagens teamlopp där det gick ut på att köra ihop och för en gemensam tid men ändå! Känslan idag. Wow. Så svårt att sätta ord på det för jag var så taggad. Så glad. Glömde på ett sätt bort att känna hur kroppen kändes för det var så skoj! Och så kul med all publik här hemma i Orsa! Och sen att få åka med en teamkompis, att tillsammans göra att vi åkte så fort som möjligt. Då ju andra tid i mål var den som räknades, så för att åka snabbast möjliga krävdes det ju att vi höll ihop hela vägen in. #block-yui_3_17_2_1_1639808110994_33070 .sqs-gallery-block-grid .sqs-gallery-design-grid { margin-right: -20px; } #block-yui_3_17_2_1_1639808110994_33070 .sqs-gallery-block-grid .sqs-gallery-design-grid-slide .margin-wrapper { margin-right: 20px; margin-bottom: 20px; } I morgon blir det lite mer egen utmaning när det första individuella loppet för säsongen. Och för mig med teamet! Cirka 35km på en varvbana där vi ska upp i slalombacken de sista två varven… Start strax efter nio. Och redan nu är fjärilarna i magen igång! De där fjärilarna som förbereder en på att ta i, på att det kommer bli jobbigt och samtidigt ställa in sig på att kämpa! För det är ju det som är min morot. Att kämpa. Utmana mig. Prova. Pusha. Testa. Sen får vi se vad kroppen har för status i morgon. Idag var den bra. Himla bra. Himla skoj! Men det är svårt att sätta det i paritet med något. Det kändes liksom bara bra och var skoj! Just nu sitter jag på golvet hemma hos mamma och pappa. Systerdotter Majken sitter i en stol bredvid mig och tittar nöjt på. Lillebror H hoppar runt i hoppgungan och gör om vartannat nöjda ljud och däremellan låter han högst oklart…! Nu ska jag gå och byt från tights oxh hoodie till kjol. Vi ska fira lite minijul med min familj, mina syskon med respektive. Det blir mysigt. Och i morgon bitti är det dags för nummerlapp igen! 😍 Anna