<p class="" style="white-space:pre-wrap;">Är ni sånna som skickar julkort? Jag är nog lite traditionell på just den punkten, har med mig det sedan barnsben och mamma skickar fortfarande ett julbrev till sin vänner. Själv har jag ransonerat mer och mer för varje år, men jag har svårt att tänka mig att <em>inte </em>skicka iväg ett julkort till de närmaste. Det är ju något speciellt med att få ett brev eller ett kort <em>irl. </em>Att någon har satt sig ned och lagt ned tid på det. I tanken är det väldigt fint. Men jag gör det enkelt för mig. Inte så många. Inga kort som måste dekoreras och fixas en massa med, utan ett kort med en kort hälsning helt enkelt. </p> <div class=" image-block-outer-wrapper layout-caption-below design-layout-inline combination-animation-none individual-animation-none individual-text-animation-none " data-test="image-block-inline-outer-wrapper" > <figure class=" sqs-block-image-figure intrinsic " style="max-width:1875px;" > <div class="image-block-wrapper" data-animation-role="image" > <div class="sqs-image-shape-container-element has-aspect-ratio " style=" position: relative; padding-bottom:133.33334350585938%; overflow: hidden; " > <noscript> </noscript> </div> </p></div> </figure></div> <p class="" style="white-space:pre-wrap;">Förr om åren satt jag alltid i Davos, Schweiz, och fixade med julkorten. Tog mig ofta till mitt favoritfik <strong>Kaffee Klatsch, </strong>beställde en pepparmint te och en focaccia bit, och skrev. Till familj, vänner och sponsorer. Tackade för året som gått. Det var väldigt meditativt och en liten flykt från fokus på tävling, prestation och resultat. En vardaglig syssla mitt upp i allt liksom. Sånt var jag rätt bra på. Att hitta på saker som fick mig att komma in i min egen bubbla, bort från skidåkningen, för att ha energi kvar att fokusera när det väl gällde. Jag levde liksom i min egen värld, hade min egen agenda och gjorde det jag själv kände för. Totalt självcentrerad och egoistisk. På ett sätt man bara kan vara när man är en elitidrottare på turné där ALLT är serverat och det enda du själv ska fokusera på är att må bra.</p> <p class="" style="white-space:pre-wrap;">Just det kan jag sakna ibland. Den bubblan man levde i. Men jag minns också att jag då gick och drömde om den dagen jag inte skulle behöva gå in i bubblan för att hantera prestation och perfektion, utan kunna ta saker mer med en klackspark. Exakt där jag är nu! Tänk att man alltid drömmer om något man inte har… Men ärligt talat så tycker jag att få barn är den bästa lärdomen som finna att lära sig just det - njuta här och nu!</p> <p class="" style="white-space:pre-wrap;">… men åter till julkorten då.</p> <p class="" style="white-space:pre-wrap;">Nu sitter jag här med ett tiotal kort. De närmaste får. Det är mysigt. Det är julstämning. Man borde skriva och skicka mer brev och kort! 🧡</p> <p style="text-align:center;white-space:pre-wrap;" class="">So long,</p> <p style="text-align:center;white-space:pre-wrap;" class="">Anna</p>
