... är jag i gravidvecka trettiofyra. Herregud. Jag vet ju att alla sa att denna graviditet skulle svischa förbi, och i vissa avseenden har den verkligen det. Men i andra avseenden har jag nog aldrig varit så medveten om allt, både det positiva och det mindre positiva i en graviditet, som denna gång. Begränsningarna men också det fantastiska. Alla känslor. Alla tankar. Och jag kan inte minnas att jag "boat" så mycket som jag gör denna gång. Det finns ingen ände. Min lista på saker jag vill göra hemma är oändlig och dagarna börjar ju bli räknade där jag kan pyssla med lite större projekt hemma. Så det är vända efter vända till återvinning och klädinsamling just nu. Lådor som städas ur och saker som hittas. Babygrejer plockas fram. Saker tvättas. Får lite panik över att vi inte har fixat vare sig säng till bebisen eller bilbarnstol. Men jag vet ju att det löser sig. BB-väskan står i tvättstugan, om än opackad, men det åker ned lite saker där då och då. Mini-blöjor är inhandlade, lika så nappar. Och det är inte bara jag som är peppad hemma vill jag lova. Storebror H pratar om "bebis" varje dag. Det är underbart! Lillebror (soon to be storebror också) H däremot verkar inte riktigt greppa vad som pågår och lever kvar i sin Brandman Sam värld. Vilket ju också är rätt mysigt!Men från och med nu verkar vi i alla fall bli hemma. Så plötsligt har jag ett par månader utan inplanerade resor. Det har nog aldrig hänt mig i mitt vuxna liv! Får se hur det blir med den saken när det väl kommer till kritan, men det känns rätt mysigt att få landa och vara hemma. Dock så står ett boende i Åre högt på önskelistan (vi har ju hyrt där förr) och vi kikar runt på det mesta som ligger ute, så går den drömmen i uppfyllelse, kommer vi ju inte bara vara hemma men att åka dit räknas inte riktigt som en resa för mig då det är bara en timme bort.Man kan verkligen säga att detta är i VÄNTANS tider! 🫶🏻Anna
